Vancouver, concert in Seattle and a long drive home

*Scroll down for Swedish*

We had finally reached Vancouver! Or I had reached Vancouver, you know I had to go alone since Danny had forgotten his passport. I bought a coffee in Starbucks next to the station and called Angelica who was meeting me there. I had never met her, we had just followed each other on instagram for a long time and when I posted a story about going to Vancouver she DM:ed me asking me if I wanted to stay at her place. It's crazy and so cool how you meet people over insta nowadays.


Guess if I was happy to be able to live here after two weeks in the car - her apartment was crazyyyyy. She lived with her roomie on the top floor in one of the nicest most central buildings in Vancouver. First day she took me out for a bike tour around the city (lol biking again), we had lunch and then we went to the gym in her building before we decided to go out. I was so excited to dress up and go out after being ugly and bored for so long in the car hah. We went to some home party, then to a few bars and clubs and yeah it was a late night out.

The day after we were both DEAD. We had planned to do a photoshoot but were way too tired and instead her friend Rali picked us up. We went to a lunch spot and then drove around the city all day just chilling. We had so much fun tho but really didn't do anything special- just had coffee, laughed and took some pics outside. We bought food and cooked some dinner at home and decided to have a few drinks. After setting off the fire alarm and eating burned sweet potatoes we took the car to Rali’s friends huge roof top apartment. This too became a late night and I fell asleep there in the apartment.


Next morning when we woke up Rali's car had got towed so we had to grab a taxi over to the towing place and pay to get it back. Hungover and tired we went to McDonald's and then back to Angelica's. This was my last night(!?) it had all gone by so quickly and I really didn't want to leave. Angelica and I went down to the ocean where we met Danny who had come to Canada finally, he was taking some pictures with his friends from High On Life (the youtube-channel/Instagram). Then we all went to dinner and later on we met up with Rali and had a last cozy night in the apartment watching youtube and snacking. I had such a cold this last night after all the partying so it felt nice just chilling.

The worst thing about traveling the way I do is when you meet people you really like and then you have to leave. It's sad.


Next morning Rali drove me to the station, I said bye to my new wonderful friends and met with Danny again, full of much needed new energy. We took the train and then walked across the border over to our van that was parked just there. Next stop was Seattle - this night we were going to a Rüfüs du Sol concert!!! We had been looking forward to this for so long and it was our final stop before going back home.


We drove for a couple of hours before we got to Seattle again - this time we had two days here and we really enjoyed it! Just walking around in the sun, working in Starbucks, going to the farmers market and chilling before the concert. We parked the van in a church parking lot haha and set up the bed just in case we were gonna be drunk when we got back and didn't want to do it then. We took an Uber to a restaurant where we met some friends of Dannys' who were also going to the concert. We had dinner, danced for a few hours at the concert and then went out before we fell asleep in the car. We could only park there until 6 in the morning so Danny woke up early and moved the car to a new spot as I was still sleeping.

So our final goal was finally reached. Now we could do whatever - the car had to be returned in a few days and we could either chill and drive a little every day or just go straight home in what would be a looong boring drive. We chose the later option.

Two days after we were finally back at Danny's house. It felt almost surreal to be back and to have a home, toilet, shower etc. I was so ready to go back to Sweden by now and I was almost happy that the Turks an Caicos trip got cancelled even tho we had paid for tickets. I just wanted to get back to routines with work, training and food as well as see my family and friends. And most important of all, I just wanted alone time.

Never ever again would I do this kind of roadtrip but it was a cool experience. I had to wait two days before I was able to go home to Sweden because of the tickets. The trip home itself was gonna be hell too but I didn't care, whatever it took I just wanted to get back.



Vancouver, konsert in Seattle och en lång bilresa hem


Vi hade äntligen nått Vancouver! Eller JAG hade nått Vancouver, jag fick ju åka ensam eftersom Danny hade glömt sitt pass hemma och var tvungen att lösa det. Jag köpte en kaffe på Starbucks och ringde Angelica som skulle möta mig där. Jag hade aldrig träffat henne! Sjukt hur man bara träffar folk sådär på instagram, vi hade följt varandra ett tag och när jag la upp en story om att jag skulle till Vancouver DMade hon mig och frågade om jag ville bo hos henne.

Gissa om jag var lycklig att få bo där efter två veckor i en bil - hennes lägenhet var dessutom helt gaaalen. Hon bodde med sin roomie högst upp i en av de mest centrala byggnaderna i Vancouver med en sjuk utsikt. Första dagen tog hon med mig på en cykeltur, vi käkade lunch och gick till gymmet i hennes byggnad innan vi bestämde oss för att vi skulle ut. Jag var sjukt taggad på att få fixa mig och festa efter att ha varit ful och uttråkad så länge hah. Vi gick till några barer och klubbar och ja det blev en sen kväll.

Dagen efter var vi DÖDA. Vi hade planerat att göra en photoshoot men vi var alldeles för trötta och istället träffade vi hennes kompis Rali, han hämtade oss och vi gled runt på stan. Vi käkade lunch, drack kaffe, åkte runt och gjorde egentligen ingenting men hade bara så sjukt kul i varandras sällskap. Vi åkte till mataffären och sen hem för att laga lite mat och dricka några drinkar. Efter att brandlarmet gått och vi ätit bränd sötpotatis tog vi en bil till Rali’s kompis som bodde i en stor takvåning. Den här kvällen blev också sen och jag somnade där i lägenheten.


Nästa morgon när vi vaknade hade Rali’s bil blivit bärgad haha så vi fick ta en taxi till bärgningsstället och lösa ut bilen. Vi var alldeles bakis och irrade runt för att försöka lösa uthämtningen som tydligen inte var speciell enkel. Sen köpte vi Mcdonald’s-frukost och åkte hem till Angelica. Plötsligt var det min sista kväll(?!), allt hade gått så fort. Angelica och jag gick ned till havet där vi mötte Danny som hade kommit till Kanada, han fotade lite med sina vänner från Youtube-kanalen ’high on life’ så vi hängde där ett tag och käkade middag på en restaurang. Sen mötte vi upp Rali och hade myskväll hemma med Youtube och snacks i soffan. Jag var så sjuk efter allt festande så det var skönt.

Det värsta med att resa så som jag gör är att man ibland måste lämna människor som man verkligen tycker om. Det här var ett sånt fall. Jag var ledsen över att inte kunna hänga med dem mer, men men.


Rali körde mig till stationen nästa morgon där jag mötte Danny, full med ny energi vilket skulle behövas inför en ny vecka i bilen. Vi tog tåget och gick sedan över gränsen till vår van som var parkerad precis där på andra sidan. Nästa stopp var Seattle - den här kvällen skulle vi på en Rüfüs du Sol konsert!!! Vi hade sett fram emot det här väldigt länge och det var vårt sista stopp innan vi skulle åka hemåt till Colorado.


Vi körde i några timmar innan vi kom till Seattle (igen) - den här gången hade vi två dagar här och det var riktigt nice. Vi gick runt i solen, drack kaffe, jobbade, gick till marknader och bara hängde innan konserten. Vi parkerade vanen på en kyrkoparkering haha och satte upp sängen ifall vi skulle komma tillbaka och vara fulla och inte ville göra det då. Sen tog vi en Uber till en restaurang där vi mötte Dannys kompisar som också skulle dit. Vi käkade, dansade några timmar på konserten och gick till en bar efter.

Vi kunde bara parkera till kl 6 på morgonen där utanför kyrkan så Danny vaknade upp tidigt och flyttade bilen till en ny plats när jag fortfarande sov där bak.

Så… vårt sista mål var äntligen nått. Vi hade varit i Vancouver och gått på konserten i Seattle - nu kunde vi åka hem!!! Vi kunde antingen ta lite tid på oss och se mer på vägen hem eller bara åka rakt hemåt i vad som skulle vara en låååång deppig körning. Vi valde det senare alternativet.

Två dagars helvete (nästan) i bilen senare var vi äntligen hemma i Dannys hus i Colorado. Det kändes nästan overkligt att vara tillbaka och att ha toalett, dusch och wifi igen. Men ja, resan var ju inte över för mig eftersom jag nu behövde åka hem till Sverige. Jag var typ dock glad att resan till Turks an Caicos blev inställd, jag längtade verkligen hem. Jag ville bara tillbaka till någon typ av rutiner med jobb, träning, mat, träffa vänner, familj och ha egentid.

Jag skulle aldrig igen göra en sån här roadtrip men det var en cool upplevelse. Jag fick vänta i Dannys hus i några dagar innan jag kunde åka hem på grund av biljetter. Resan hem skulle bli ett riktigt helvete men jag brydde mig inte, vad som helst för att bara komma hem nu.